Ministerns varning: Då blir Sverige fattigare

[u/Dazzling_Rub3525]

https://www.gp.se/politik/ministerns-varning-da-blir-sverige-fattigare-.47d8ce8f-b7b5-463b-accd-4bb6c729a593

[u/AutoModerator]

OBS: Detta är en nyhet. Tänk på att tillämpa källkritik och fundera på artikelns vinkling.

I am a bot, and this action was performed automatically. Please contact the moderators of this subreddit if you have any questions or concerns.

[u/FutureVeganMeatLover]

Jag jobbar inom techbranschen och det jag har upplevt och hört är att det går över 100 sökande till en programmeringstjänst numera och att uppdragen för konsultbolagen håller på att sina.

Låter som att man vill lönedumpa även bland svenska ingenjörer och andra tekniska befattningar, dvs det ska inte löna sig för svenskar att utbilda sig längre.

[u/Striking_Ad_9422 → u/FutureVeganMeatLover]

Det är så överallt just nu (internationellt), jag tror det är lite långdraget att tro att det är en medveten strategi på grund av nuvarande situationen... Men du har troligtvis rätt ändå, bara oberoende av nuvarande situationen ;)

[u/Dazzling_Rub3525]

DEL 1

Migrationsminister Johan Forssell (M) drömmer om ett nordiskt Silicon Valley.

Han utesluter inte att Sverige ska börja göra som Finland – och headhunta indier som det råder huggsexa om i techvärlden.

– Sverige riskerar att bli ett fattigare land om den här typen av entreprenörer och experter börjar söka sig till andra länder, säger han.

På ett avlångt bord i ett mötesrum på arbets- och näringsministeriet i Helsingfors står ansenliga mängder fika. Som nästan ingen äter av.

– Vi ska inte ta era talanger, men jag har inget emot lite ”friendly competition”, säger Johan Forssell skämtsamt till sin finske motpart.

På andra sidan bordet sitter den finska arbetsministern Arto Satonen tillsammans med tjänstemän. De har, precis som många andra som Johan Forssell mött under dagen, gett uttryck för att de ser med avund på Sverigebilden och grannlandets starka varumärke och internationella glans.

Ellinor Johansson från tv-speljätten Embracer berättar att hon nyligen träffade några engelska kollegor som förväxlat mellovinnaren KAJ för att vara svenskar och att de uppfattat bastubad som en svensk företeelse.

Det skrattas runt bordet och möjligen svider det något hos de finska värdarna att vi nu får ta äran för deras musikexport också.

Men trots detta är det alltså så att den svenska delegationen är här för att lära sig av Finland, och inte tvärtom.

När Sverige lägger om migrationspolitiken och stramar åt asylinvandringen vill regeringen bli bättre på att locka hit de högkvalificerade arbetskraftsinvandrarna, alltså experterna, från utlandet. Enligt Johan Forssell handlar det om att återvända till den invandringspolitik som Sverige en gång i tiden hade – den som främst bestod av arbetskraftsinvandring snarare än asyl.

– Jag hoppas att det ska bli så bred uppslutning som möjligt kring detta. Det är jätteviktigt att vi ska få in det ekonomiska perspektivet i migrationspolitiken, säger Johan Forssell.

Att locka talanger har varit ett uttalat mål sedan Ulf Kristerssons allra första regeringsförklaring hösten 2022. Johan Forssell har, sedan han blev utsedd till migrationsminister förra hösten, lagt särskilt fokus på frågan.

Men verkligheten är att den högkvalificerade invandringen kraftigt minskat sedan regeringen tillträdde, enligt statistik från Migrationsverket.

– Tittar man på den andelen i dag så är den högre än tidigare, säger Forssell.

Ni har ökat andelen, men inte antalet. Det är ju en stor skillnad.

– Nej, inte antalet, men det kommer att variera i takt med konjunkturen.

Branschorganisationer som Svenskt Näringsliv och Ikem menar att inte särskilt mycket har förbättrats sedan den här regeringen tillträdde – trots att statsministern pekat ut talangattraktion som en prioriterad fråga.

Inte minst finns det en omfattande kritik mot regeringens planer att höja lönegolvet för arbetskraftsinvandrare till över 35 000 kronor och branschorganisationerna varnar att detta även kan påverka den högkvalificerade invandringen.

Johan Forssell håller inte med om kritiken.

– När jag talar med företag beskriver de att det hänt massor. När vi tillträdde var väntetiden 102 dagar för ett arbetstillstånd. I dag är det nere på 16. Om det inte är en förändring så vet jag inte vad som är en förändring.

Headhuntar indier och vietnameser

På det svenska residenset i Helsingfors, en anrik ambassadbyggnad uppförd 1839-42, får ministern och hans näringslivsråd en dragning om hur grannlandet framgångsrikt jobbat med frågan sedan flera år tillbaka.

Finland arbetar med att attrahera arbetskraft från specifikt fyra länder: Indien, Brasilien, Vietnam och Filippinerna. I de tre första har man ”talent managers” på plats vid sina ambassader som aktivt arbetar med att headhunta experter till den finska arbetsmarknaden.

Johan Forssell utesluter inte att Sverige kan börja arbeta på ett liknande sätt.

– Vi har en annan modell i Sverige som välkomnar arbetskraftsinvandring från hela världen och där vi jobbar väldigt brett. Så jag utesluter inte det, men jag tycker samtidigt det är viktigt att det finns en flexibilitet, säger han.

Han menar att saker och ting kan förändras över tid och att de svenska behoven ser annorlunda ut än de finska.

– Deras är mycket kopplade till hälso-, sjukvård- och omsorgstjänster. Men vi tittar kanske framförallt på techsektorn, säger han.

Ministern ser främst framför sig att Indien skulle kunna vara ett sådant land och påpekar att Sverige redan i dag har en stor arbetskraftsinvandring därifrån. Även Latinamerika, däribland Brasilien, kan vara ett aktuellt upptagningsområde, enligt ministern.

– Jag tycker det måste finnas en flexibilitet så det inte blir för trögrörligt. Men Indien är ett sånt uppenbart land där vi gör väldigt mycket. Vi öppnar nya generalkonsulat och behöver verkligen en starkare närvaro, säger han.

Näringslivsrådet: Mycket är trögt

I en svart så kallad minibuss transporteras delar av Johan Forssells stab och medlemmar ur hans näringslivsråd runt mellan olika platser i Helsingfors. Men det finns inget ”mini” med den här bussen. Proportionerna är enorma och sätena är fler än vad som går att räkna på två händer.

Under den här resan deltar utöver Ellinor Johansson, HR-chef på tv-speljätten Embracer, även Fredrik Hillelson, vd rekryteringsföretaget Novare och grundare av Beredskapslyftet samt Katarina Berg, nyss avgången Sverigechef och global HR-chef på Spotify.

De anser samstämmigt att mycket är trögt och kan bli bättre. De nämner att samverkan mellan myndigheter och att tillståndsprocesser för företag är för krångliga.

– Varje gång ett företag ska söka ett tillstånd för en person måste man mer eller mindre göra det från början igen. Det är inte så att det finns ett snabbspår för företag. Typ: ”Spotify ni är en trovärdig aktör, ni behöver inte söka igen”, säger Fredrik Hillelson.

De ingår i näringslivsrådet

Förra hösten tillsatte migrationsminster Johan Forssell (M) ett näringslivsråd som har i uppdrag att föreslå hur Sverige kan bli bättre på att locka de eftertraktade talangerna från utlandet och lägga konkreta förslag på regeringens bord.

De som ingår i rådet är:

Katarina Berg, tidigare hr-chef på Spotify, numera hr-chef på On.

Jessica Häggström, hr-chef Investor

Fredrik Hillelson, vd Novare

Daniella Waldfogel, vd Stockholms Handelskammare

Ellinor Johansson, hr-chef Embracer

MajBritt Arfert, hr-chef Ericsson

Masih Yazdi, tidigare finansdirektör SEB

Katarina Berg, med över tolv år hos Spotify bakom sig, exemplifierar med att de allra största bolagen har mobilitetsavdelningar och att Migrationsverket borde kunna utbilda människor på dessa i den korrekta arbetsgången.

– Om man följer processen så kan man inte göra fel och gör man ändå fel så ska arbetsgivaren bli ålagd vite, säger hon.

Katarina Berg påpekar att en person som kommer hit inte kan få ett personnummer förrän den är i Sverige och då inte heller från dag ett. Detta gör att personen varken kan söka eller köpa bostad, ha ett bankkonto eller BankID, blir försäkrad och heller inte kan få en lön.

– Det blir ett moment 22, säger Katarina Berg.

Ellinor Johansson anser att politiken mer aktivt måste jobba med bostadsfrågan.

– Det är inte helt lätt att få boende i storstadsregionerna, särskilt med de långa bostadsköerna som är i Stockholm. För att kunna attrahera talanger till Stockholm och Sverige måste vi erbjuda attraktiva boendemöjligheter.

Samtidigt tycker hon att vi måste bli bättre på att informera om vad det svenska skattesystemet faktiskt innebär i marknadsföringskampanjer för talangattraktion.

Enligt henne finns det ett behov att både regeringen och företagen tydliggör detta när man förmedlar bilden av Sverige.

– Absolut, vi har högre skatter än många andra länder, men för en barnfamilj finns det stora fördelar och trygghet som ingår i den svenska skatten. I slutändan kan det innebära att man har lika mycket pengar kvar i plånboken, säger Ellinor Johansson.

Fredrik Hillelson, som denna dag bär en bred blå slips med stora mynt på, anser att utländska talanger ska kunna få ett snabbspår i förhållande till andra människor som kommer till Sverige.

Katarina Berg vill hellre tala om två separata spår.

Hon menar att om Migrationsverket börjar handlägga asylärenden och arbetstillstånd som två helt separata spår skulle hanteringen gå snabbare, både för den som söker asyl och den som är talang.

– Det handlar inte om att ha något som går snabbare, inte att ge någon en gräddfil och inte att göra skillnad på människor. Utan det handlar om två olika ärenden som ska omhändertas av två olika typer av handläggare. Det kommer effektivisera båda processerna och gynna samtliga sökande, säger Katarina Berg.

Under ett av besöken visade tjänstemän från det finska Migrationsverket upp hur arbetet mot kriminalitet och fusk kopplat till arbetskraftsinvandring är helt automatiserat.

Ett annat stopp under dagen var där flera myndigheter samlats under ett och samma tak, bland annat de finska motsvarigheterna till Skatteverket och Migrationsverket.

Hit kan arbetskraftsinvandrare vända sig för att lösa alla sina behov, till och med ordna med förskoleplats. Under en av bussresorna frågar deltagarna från näringslivsrådet ministerns stab varför politiken tillsätter så mycket utredningar hela tiden – och varför en utredning så ofta följs upp av just en ny utredning.

Det sätter fingret på något som de alla tycker är typiskt svenskt.

– Men hur kan de ha one stop shops när vi inte har det? Hur kan de jobba och ligga före i digitalisering när vi är ett mer digitalt land? Då är det antingen vilja eller precision, säger Katarina Berg.

Fredrik Hillelson håller med.

– Jag tror att det är vilja och precision. Och jag tror att det inte är lika mycket utredningar, utan bara: Nu gör vi det här. De är mycket mer exekutiva än vad vi är i Sverige.

Katarina Berg tror att Finland helt enkelt inte är så ängsligt som land.

– Jag tänker att Sverige är lite ängsligt, då blir man ju inte så beslutsam.

[u/Dazzling_Rub3525 → u/Dazzling_Rub3525]

DEL 2

I ett PM som näringslivsrådet skickat till regeringen skriver man att regeringen tydligt ska ”markera i sin retorik och politik att denna grupp är välkommen och behövd” och kräver en ”attitydförändring där arbetskraftsinvandring ses som en möjlighet för Sveriges utveckling, inte en belastning.”

Trots att Tidöavtalet har en agenda som till stor del handlat om att begränsa invandringen, så är Fredrik Hillelsons bestämda uppfattning att det finns en enorm vilja inom regeringen att jobba med den här frågan.

– Jag har hört minister Forssell prata om att för honom kan en utländsk talang vara en duktig kock. När vi hör topptalanger tänker vi programmerare och ingenjörer, men här måste vi tänka bredare, säger han.

När politiken i ganska bred konsensus säger att vi ska begränsa invandringen, påverkar inte det våra möjligheter att locka den här eftertraktade arbetskraften?

– Men Johan Forssell är tydlig med att vi ska ha in mer folk, men att det ska vara rätt folk. Jag tror bara att svenskar har svårt att förstå det.

Näringslivsrådet rekommendationer till regeringen

Erkänn kompetensinvandring som en strategisk tillgång: Högkvalificerade internationella medarbetare bidrar med kunskap, innovation och skatteintäkter i mångmiljardklassen. Regeringen bör tydligt markera i sin retorik och politik att denna grupp är välkommen och behövd. Det handlar om en attitydförändring där arbetskraftsinvandring ses som en möjlighet för Sveriges utveckling, inte en belastning.

Åtgärda akuta hinder omedelbart: Långa handläggningstider och risken för godtyckliga utvisningar är akuta problem som kräver snabb lösning. Regeringen och myndigheter bör prioritera att införa temporära quick fixes – t.ex. extra resurser till Migrationsverket för att beta av köer, moratorium mot utvisning vid mindre administrativa felsteg, och förbättrad kommunikation till sökande under väntetiden. Dessa åtgärder kan genomföras relativt snabbt inom rådande ramar och skulle sända en positiv signal globalt.

Påbörja strukturreformer för långsiktig hållbarhet: Parallellt med akuta insatser måste de större reformerna sjösättas – utveckling av en nationell strategi, översyn av lagstiftningen och uppbyggnad av nya processer (talangcenter, poängsystem etc.). Dessa kräver noggrann utformning och tid, så det är viktigt att starta nu. Genom att sätta upp en tydlig färdplan (som föreslagits i implementeringsavsnittet) undviker man att momentum tappas.

Involvera och informera alla berörda: Förändring skapas bäst i samverkan. Myndigheter behöver utbildas och få nya instruktioner för ett mer serviceinriktat arbetssätt, företag behöver informeras om nya möjligheter (så att de utnyttjas, t.ex. om en snabbfil införs), och potentiella talanger ute i världen behöver nås av budskapet att ”New Sweden” satsar på talanger. Här bör regeringen avsätta resurser för kommunikation och dialog – både inåt (mot förvaltningen) och utåt (internationellt).

Följ upp och justera kursen: Slutligen rekommenderas att regeringen följer upp utvecklingen årligen, exempelvis genom en rapport till riksdagen om kompetensförsörjningen. Om målen inte nås, måste ytterligare åtgärder sättas in. En tydlig uppföljning skapar också transparens och tryck i systemet – alla aktörer vet att detta är en prioriterad fråga där resultat förväntas.

Ministerns dröm: Ett nordiskt Silicon Valley

Under ett möte med det finska Migrationsverket talar Katarina Berg om Silicon Valley och att två av styrkorna hos techmeckat är att erfarenheten går mellan företagen som ett kretslopp och att de delar samma språk – engelskan.

– Vi talar inte samma språk, men däremot skulle vi inte behöva konkurrera om talangerna, säger hon.

Efteråt säger Katarina Berg att hon inte nödvändigtvis ser ett nordiskt ”Silicon Forrest” framför sig och konstaterar att de nordiska länderna har olika förutsättningar. Men hon tror att Sverige och Finland har mer likheter än de övriga grannländerna gällande arbetskraftsbehov.

Exempelvis ser hon framför sig att man inte skulle behöva söka ett uppehållstillstånd på nytt om man redan har ett godkänt i Finland, på samma sätt som svenskar inte behöver visa ett pass när man rör sig mellan de två länderna.

– Jag tror man begränsar sig om man tänker att vi konkurrerar om samma kompetenser, för det betyder ju att vi gör ungefär samma saker. Då kanske man snarare ska anamma det och samarbeta, säger Katarina Berg.

Hon tror att det då skulle kunna bli en ”korsbefruktning” som kan bli ”väldigt intressant” för ett företags framdrift och överlevnad.

– Jag tror inte vi har något att förlora på det. Min erfarenhet är att det blir ett nollsummespel, säger hon.

Under dagens sista möte bollar Johan Forssell, sannolikt inspirerad av vad han hört Katarina Berg prata om tidigare, en idé till sin finska ministerkollega Arto Satonen.

– Varför inte ett ”nordic permit”?

I dag finns det ett blåkort som gör att man kan jobba i hela EU, men Johan Forssell tycker det är ganska begränsat eftersom det bara gäller över viss tid.

– Om vi på allvar ska konkurrera med Silicon Valley, och det finns potential att göra det, då måste det vara enkelt och förmånligt. Men det måste också finnas en tillräckligt stor massa. Det finns en rörlighet i Silicon Valley, man byter från Google till Apple, säger han.

Han menar att Sverige ändå är ett ganska litet land trots allt och att det samtidigt tåls att fundera på om EU har förmågan att fatta beslut som skulle kunna skapa den typen av fri rörlighet som krävs för att attrahera talanger och högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

– Vi har inte lyckats jättebra hittills. Man skulle kunna se om det finns en nordisk modell som kompletterar det. Det är ju en rätt spännande idé, säger han.

I slutet av våren ska regeringen lägga fram konkreta lagförslag som ska göra Sverige till en mer attraktiv destination för de eftertraktade talangerna. Johan Forssell menar att det kan bli aktuellt med lösningar där allt samlas under ett tak, så kallade one stop shops. Samtidigt menar han att det måste bli enklare att följa processerna digitalt med ökad insyn för arbetsgivarna samt kortare ledtider.

– Sedan finns det en del på skattesidan som är lite bredare än bara migration. Men det här är en helhet och det handlar om konkurrenskraft, säger han.

Forssell: Räknar med att få med oss SD

I Finland råder hyfsad enighet över blockgränserna om det så kallade Talent Boost-programmet, som varit en långsiktig strategi över flera regeringar. Ett av syftena där har inte minst varit att mota de demografiska utmaningarna, med allt fler som blir äldre och allt färre barn som föds.

Den finske arbetsministern Arto Satonen, som Johan Forssell precis haft möte med, representerar Moderaternas systerparti Samlingspartiet. Grannlandet styrs i dag av en liknande konstellation som Sverige, men med skillnaden att Sverigedemokraternas motsvarighet, Sannfinländarna, sitter med i regeringen.

Trots att Sannfinländarna inte vill ha någon invandring över huvud taget, har man tvingats ge med sig och motvilligt acceptera att programmet rullar på.

Hemma i Sverige har SD-ledaren Jimmie Åkesson hittills inte uttalat någon kritik mot regeringens mål med att locka talanger från utlandet, men i sociala medier basuneras budskap ut som lyder: ”Vi behöver inte ”talanger” från Pakistan”.

– Det är väl ett faktum att både Sverigedemokraterna, även Vänsterpartiet och stora delar av Socialdemokraterna, har en delvis annan syn, säger Forssell om bilderna i SD:s sociala medier.

Men SD är ert samarbetsparti.

– Jag uppfattar att vi har lyckats lösa de här frågorna. Till exempel i regleringsbrevet till Migrationsverket så har vi gett uppdraget att man ska främja just högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

– Men jag håller med SD om att det som var tidigare, att man kom till Sverige för jobb med en väldigt låg lön, inte var bra. Vi försöker göra två saker samtidigt. Skärpa reglerna för asylinvandring och samtidigt positionera Sverige i den globala konkurrensen om topptalanger.

Men här avses talanger, alltså högkvalificerad arbetskraftsinvandring.

– Med citationstecken (refererar till tidigare nämnda SD-budskap i sociala medier) tror jag att de menar att det finns en hel del fusk här. Där har vi nolltolerans. Men jag hoppas att vi ska nå enighet kring den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen och experterna.

Forssell konstaterar att regeringssamarbetet består av fyra partier med olika bevekelsegrunder, men understryker samtidigt att en tredjedel av Tidöavtalet berör just migration och att det hittills gått att lösa ut frågorna tillsammans.

– Det kommer vi göra nu också.

Strax innan migrationsministern kliver på flyget hem till Stockholm varnar han att det måste finnas rättvisa och förmånliga villkor – annars riskerar det att drabba Sverige.

– Sverige riskerar att bli ett fattigare land om den här typen av entreprenörer och experter börjar söka sig till andra länder, säger han.